" Dock tycker jag inte att jag är underbar, inte ens bra. Inte en gnutta bra. Jag känner bara att jag är i vägen och irriterar folk. Att jag bara blir utnyttjad av folk för att ha mindre tråkigt i livet. Har aldrig känt av riktig vänskap eller kärlek, någonsin. Jag är en av de få tjejer som verkligen, verkligen inte tycker om sig själv. Som verkligen har ett dåligt självförtroende. Som tycker att man har den äckligaste kroppen, utseendet och bara liksom inte duger på något sätt. Men nu, den senaste tiden har det där med vänskap och kärlek förändrat min uppfattning. Jag har vänner som verkligen bryr sig om mig. Som verkligen vill vara i min närhet… Eller?  "